明けましておめでとう!

Igår var jag på R’N’R Countdown på Red Cloth i Shinjuku, där även Bash brukar hållas. Rockabilly/50’s event människor där det nya året firades med att dansa jive och strolling tills solen gick upp. Ja, nästan. Jag åkte hem ”tidigt”, vid halv fyra snåret. Hade en liten touch av förkylning, och för att inte göra det värre så tänkte jag att åka hem i skaplig tid och sova ut var en bra idée.

Tequila sunrise (som av någon mystisk anledning blivit min drink, jag som egentligen inte ens tycker om Tequila!?), söta jappar (särskilt en ^____^), bra musik. Fet kväll med andra ord. Jag dansade så mycket som min kropp tillät mig, vilket ändå var ganska mycket. Jag har väl utvecklat mitt jivande lite grann också, numera är det inte helt stelt när jag snurrar runt på dansgolvet men inte helt smooth heller. Jag jobbar på rörelse i kroppen! Men Natsuko är en bra lärare, sen har ju faktiskt  danspartner en ganska stor del i om det går bra eller inte *host harkel*.dscf7234dscf7235dscf7236dscf7237dscf7238Johnny Akiyama with Johnnys var de enda som spelade efter midnatt, och de enda jag hann se med tanke min min något sena ankomst.dscf7239Det Jivades i vanlig ordning.dscf7240dscf7242

Jag tvingade som sagt Natsuko att komma, trots att hon säger att hon har blivit förkyld varje gång hon gått på det här eventet. Trots att det var JAG som drog med HENNE så var hon där redan runt halv elva och jag kom sent inrusande (i vanlig ordning) sådär lite lagom innan tolvsnåret (en kvart för att vara exakt). Jag klarade mig till klubben åtminstone! Förra året hade vi countdown i Shibuya Crossing, vilket var ganska fett det med men ja, mest kallt.dscf7245Jag sprang helt randomly in i Tompa på vägen hem. Hon stod på andra sidan plattformen. Vi hann utbyta några korta ord på ketaien och jag hann ta den här bilden innan hennes tåg kom. Det var kul och oväntat! Trodde inte att vi skulle träffas, så det var kul att få se henne åtminstone efter tolvslaget. Gott nytt Tompis!❤ 今年もよろしくね!

Idag tittade jag på ”Control”, baserad på Deborah Curtis bok om Ian Curtis, sångaren i Joy Divison. Intressant. Ganska mörk, men det var väl inte dirket oväntat. What to do now, leta baito, sova eller kolla på Lynch Eraserhead? Kanske det senare.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s