Don’t you (forget about me)

Nu är den lilla whiskyflaskan tom och jag tänker djupt djupt. Varning för fylleinlägg.

Grejen med mig är att jag har jävligt lätt för att tänka för mycket, involvera mig och romantisera alldeles för jävla mycket. Får jag liksom lite respons är det farligt, får jag hel och fullständig repsons är det livsfarligt. Det senaste är ett exempel där den centraleuropeiska brunetten liksom verkade tycka om henne och jag började tycka om henne, tänkte en hel del på henne på veckorna mellan helgerna vi träffades och så låg vi och jag tänkte att hon ju också verkade tycka om mig. Men folk är ju olika och man är ju tydligen ute efter olika saker. Egentligen vet jag inte vad jag är ute efter heller, jag drömmer inte om att gifta mig eller nått, men jag vet inte… att inte vara ensam? Det roliga var att hon just sa det – ”jag gillar att vara ensam” i hennes säng och jag sa ”I fucking hate it”. Men whatever.

Ett annat exempel är väl hela förra året (och det här är lite luddigt skrivet för att jag inte vet vem som läser här egentligen, jag tror att hon gör det och jag vet inte… det känns udda men jag orkar inte bry mig alls, fast bryr mig gör jag ju tydligen för att det är så luddigt skrivet… ). Där var det först en massa drömmande och tänkande ”nej det blir ju aldrig någonting”, sedan kort respons vilket gav eld till ännu mera drömmande och skit. Sedan blev det ju inte längre omöjligt och passionen verkade vara lika på båda håll och jag var ju såklart helt förlorad. Ett halvår bort till absolut ingenting (mer än en jävla massa tomma whiskyflaskor) och jag är fortfarande inte över allt. Jag borde vara mera smart och verklig.

Mitt mål från och med nu är i alla fall att vara ett rövhål som inte tycker om någon men ligger med en massa jävlar. Jag tror att jag skulle må bättre av det.

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “Don’t you (forget about me)

  1. frankyvonfur

    Nej Mattias, du får inte bli ett asshole som min vän Erik i USA. Han började också som en gentleman man förvandlades på några år till en fullfjädrad slampa vilket är farligt när man bor på campus! Men det gör ju i och för sig inte du..

  2. Men vafan, vara en slampa på campus låter ju mer eller mindre underbart…

  3. Hahaha, grymt att du kallar dig för ”hon” men fyller i din extremt oanonyma epostadress, jävligt sneaky!😀

    Men eeeh, målet med inlägget var väl verkligen inte att få någon att säga förlåt, mestadels för att det liksom inte gör någon skillnad då det väl mest handlar om tappad tid och tappad tid är det ju inte så mycket att göra åt. Bara att försöka göra nått bättre av framtiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s