Månadsarkiv: november 2009

Jag har världens bästa gäster på mitt jobb!

Ett jätte trevligt svenskt par brukar komma och äta hos oss en gång i veckan. Senast vi sågs berättade de att de prenumererade på svenska tidningar till Japan och att de sedan hade en massa genomlästa tidningar liggandes omkring och frågade om inte jag ville ha lite svenska damtidningar (jag som studerar mode design). Jag blev så glad över att de ens frågade om jag inte ville ha lite gamla tidningar!
Idag försov jag mig men jag han i tid till jobbet som tur var. Anledningen till det var att jag gick ut igår och var ute till fem, kom hem runt sex och hann sova i knappt 4h. Jätte trött och seg kommer jag till jobbet och vad väntar på mig där om om inte en påse  med damtidningar och… Lussekatter! Jag blev så himla glad!

Sen gjorde jag fel på en nota och var tvungen att betala 1000yen. Surt! Men jag är fortfarande glad över lussekatterna. Jag ska nog äta en nu och dricka lite varmt te. Klockan är över tio och jag skulle egentligen vilja sova men jag har fortfarande saker som måste göras.

Igår gick jag som sagt till Buzzin. Glömde kameran vilket var lite surt, men det är alltid samma folk så det gör väl inte så mycket. Innan utgången var det förfest hemma hos mig och jag bjöd på varmt vin (rödvin, apelsinjuice, kanelstänger, russin och mandel) som var ett försök till glögg. Utöver det köpte vi FÖR mycket öl med tanke på att det bara var 3 i sällskapet som drack öl. Sedan bidrog de andra med umeshu och yuzu..shu? Tog naturligtvis inga bilder på det heller. Och innan vi ska gå ut så tar Natsuko fram ett paket och en cheescake-tårta. Waaah!

Jag blev inte lite rörd över att hon ens kom ihåg min födelsedag och ännu mindre att hon hann köpa presnet och tårta med tanke på att jag skickade ut inbjudningar samma dag runt 3- tiden. Nastuko är verkligen världens finaste och jag är så glad över att jag har henne som vän!Gamal bild från från Buzzin.

3 kommentarer

Under Uncategorized

ただいまー!

Jag är tillbaka från de hektiska design- studierna (som fortfarande är ganska hektiska) och våndas över att hon just beställt en resa till Okinawa samma dag som skolan slutar. Vilket betyder att jag slutar en dag tidigare. Jag har inte tagit upp det med mina lärare än, men jag funderar på att dra en vit lögn och säga att jag ska hem och att alla plan var fullbokade. What to do. De lär väl inte slänga ut mig. Jag är lite orolig över om det kommer att få någon inverkan på mina betyg, det vill säga inte får några betyg alls. Men så stränga kan de väl ändå inte vara. Är det så att det är inlämning så får jag helt enkelt se till att bli klar en dag i förväg. Lycka till!

Jag ville mest skriva ett inlägg och berätta om hur fin Wattis är. Idag fick jag ett mail där han frågade om jag inte ville komma förbi och äta middag. Jag är inte den som tackar nej till Watarus hemlagade mat så jag tog cykeln (efter att ha våndats i en timme i Shinjuku av att leta efter de perfekta color marker- pennorna som till slut visade sig vara för dyra) till Daitabashi och fick, enligt förväntningarna, en jätte god middag. Vad jag blev glad över var inte att han bjöd över mig på middag, det är något vi båda försöker göra så ofta vi har tid, utan anledningen till varför han bjöd över mig. Jag hade (läs har) tusen saker att göra och kände mig ganska stressad men kände ändå att det kunde vara avslappnande att träffa Wattis en stund och få lite energi och pepp. Jag anlände runt åtta- snåret och lät mig underhållas med att leta mode skisser på Google i väntan på maten. Wataru är likt mig ganska upptagen och idag skulle han repa med bandet från klockan tio till tolv. TROTS det hade han stått i över en timme och förberett maten. Anledning, han ville träffa mig.

Det må låta tråkigt och odramatiskt att läsa det, men jag blev så himla glad att höra ”Jag bara kände att jag ville att träffa dig idag”.

Nu måste jag sova. Klockan är över två och jag måste antagligen upp tidigt imorgon för att skriva ut saker i skolan. Hehu. Ett smakprov på mitt 60- tals mönster. Det var inte riktigt vad jag ville ådstakomma (ser ut som en barnteckning) men jag skyller allt på min lärare so TVINGADE mig till att ändra om mina blom-formade mönster så att det liknade bilden jag valt och  såg mer ut som äpplen. Bilden tog jag i sommras när jag var i Sverige. Bilden är tagen hemma hos min pappa.

Godnatt!

Lämna en kommentar

Under Uncategorized