When under Ether

 

 

Topp gjord av mig  till min mönsterkonstruktions kurs som en övning inför min slutkollektion.

Foto och styling av mig.

She’s got it

Jag har fått ett jobb! Äntligen är det bestämt! Jag kan inte beskriva hur skönt det känns!

Jag kan knappt ta in att jag faktiskt har ett jobb, ja förutsatt att jag får mina slutbetyg. Jag hade aldrig kunnat gissa att jag skulle ha en chans att få jobb på ett klädesföretag i Tokyo när jag först kom för fyra år sedan. Men jag kände på en gång att vi liksom klickade, Tokyo och jag. Det var inte bara en utopi fyllt av karaoke och efterfester. Jag uppskattade även vardagen och det slitiga jobbet som servitris, TROTS att jag sprang till sista tunnelbanan gråtfädig för det mesta. En av anledningarna är såklart alla männsiskor jag träffat sedan jag kom hit. Stylister, make up artister, musiker, designer, rockabilly/ 50-tals galna. Alla är så kreativa. De flesta jag känner har alla en hobby vid sidan av. Det kan vara allt från att spela ett band till att sy. Alla liksom anstränger sig. Alla gör sitt bästa. Folk jobbar mycket i Japan. Vissa kan tycka att de flesta jobbat för mycket, även jag vid vissa tillfällen. Men jag uppskattar deras drivkraft och hur driftiga de är. Jag är mycket medveten om att det inte kommer att vara roligt jämt utan ganska jobbigt emellanåt men jag är så sjukt motiverad till att jobba! Men först har jag en avslutningskollektion som inte kommer att göra sig själv.

4 in the morning

Svalor och kaffekoppar

Det här är förvisso en bild från gårdagen då jag tillät mig själv lite quality time med en öl och de två sista avsnitten av BBCs produktion Sense and sensibility från 2008. Drama när det är som bäst. Åh! Jag önskar att Elin vore här!

Ville även visa upp de dina brevpapprena som jag införskaffade på vägen hem.

På tal om öl, det kanske finns anledning till att fira lite extra om allt går som planerat. Mer om det berättar jag vid ett annat tillfälle!