Hittade en vän på facebook som jobbar som stylist och som fotade mig för ett tag sedan. Kosei Matsuda heter han och är ett original om man säger så. Dessutom älskar jag hans mail, ”gorira ja nai” ”Jag är ingen gorilla”. Här kommer i alla fall lite bilder som vi tog frö kanske 1,5 år sedan.
För att se mer av hans portfolio gå till http://koseimatsuda.carbonmade.com/.
Idag ska jag bege mig till Shimo för att skriva CV tror jag. Skepp å hoj!
Under Fotografier
Som många kanske vet så extra jobbar jag på en restaurang i Daikanyama. Att säga att jag tycker om mitt jobb vore en överdrift. Jag trivs verkligen inte, men jag måste jobba för att kunna spara ihop åtminstone hälften av min skolas årsavgift. Saken är den att jag hellre skulle vilja jobba i en second hand affär mest för att kunna ta och känna på olika sorters tyg dagarna i ända och få mer kunskap i vintage kläder. OM jag skulle lyckas få ett jobb i en vintage butik så är det högst troligt att jag inte skulle tjäna mer än 700 yen/ h vilket motsvarar 54kr/ h. Väldigt låg med andra ord. Men det skulle inte spela någon roll. Det är inte pengarna jag vill åt utan kunskapen. Utöver det skulle jag eventuellt kunna jobba där jag jobbar nu på lov och helgdagar för att få ihop lite extra. Det är förvisso bara en dröm, men jag ska nog försöka att göra verklighet av den och skriva en CV imorgon. På japanska. Usch. Jag minns hur lång tid det tog sist. Jag måste nog be Wataru om lite hjälp också. Sedan är det bara att passa på att gå runt i olika butiker och hoppas på det bästa! Dessvärre så tror jag att det kan vara väldigt svårt för min del eftersom jag bara kommer att kunna jobba en dag i veckan, men jag ska i alla fall ge det ett försök. Man förlorar ingenting på att försöka! Jag tror jag ska börja med min favorit butik i Daikanyama, Doop Poop A Doo.
För att byta ämne så hade jag i söndags bakat en banan, karamell och chokladkaka till Yuri i sen födelsedagspresent som jag snällt tog med till skolan i Måndags. 
Det blev ett röd/vit prickigt kuvert med ett fint hemmagjort kort också.
Födelsedagsbarnet.
Piro har alltid så söta kläder på sig.
Yuri likaså.
Kakan.
Gruppbild.
Vad jag inte visste var att jag av misstag förmodligen ställt in hur många bilder kameran skulle ta och inte hur många sekunder det skulle gå innan kameran tog bilderna, vilket gjorde att vi alla blev ganska förvånade när kameran började ta bild efter bild.
Under Tankar
Tydligen så härstammar namnet Sanna (som egentligen kommer från Susanna) från grekiskan och betyder Lilja. Det lärde jag mig häromdagen när vi skulle ta reda på vad våra namn betyder. Jag trodde att det eventuellt skulle vara lite svårare för mig än för de andra i klassen som de flesta skriver sina namn med kanji, men jag fick fram ganska mycket information. Det finns olika symbolik och betydelse för olika liljor. 
Vit lilja betyder oskuld, renhet.
Kalla står för skönhet.
Tigerlilja står för stolthet och välmående.
En rosa stargazer lilja står för lycka/välgång och välmående/rikedom.
Lily of the valley (liljekonvals?) står för vänlighet och humanitet.
Day lily står för koketteri och är även en kinesisk symbol för moder.
Peruvian lily står för vänskap och tillgivenhet.
Påskliljan står för stolthet, hänsyn och uppmärksamhet.
Var dag lär man sig något nytt! Min favorit lilja är en vit eller rosa stargazer, men tigerlilja och kalla är inte helt dumma de heller. Jag har lite att välja bland när jag sk göra mitt emblem för det ”framtida” märket.
Idag när jag kom hem från skolan gjorde jag en ansats till att sy en miniblus/jacka av ett mönster jag gjort på kirikaesen no kenkyu- lektionen. Det blev inte vidare bra. Det var ett ganska svårt mönster att sy efter, särskilt när det är i miniatyr!
Hade vart fin med en jacka i naturlig storlek i samma modell som det ursprungliga mönstret.
Under Skola
Åh vad jag är trött. Skulle vilja sova i två timmar till, minst en! Men när det är så fint väder ute som det är idag så vore det bortkastat att spendera hela dagen med att sova, även om jag misstänker att jag inte kommer gå någonstans idag. Har lite saker jag måste fixa. Test- sy en t-shirt med sailorkrage, färglägga ett porträtt (men det får vara inom parantes), städa, Och skriva ut bilder och word dokument från Watarus skrivare, och baka en banan, choklad och karamelkaka att ta med till skolan till fin fina Yuri som fyllde år igår.
Ja, just det. Hämta mina skor som jag glömde på klubben i morse för att jag var så trött. Vilket pucko man kan vara ibland! När jag stiger ur taxin i Sasazuka upptäcker jag att vänta, varför har jag lite bytt om till flats? Vart är mina flats? Neeeeeeeej..!!
Jag ringde till klubben när jag kommit hem och skorna var i säkert förvar. Så det är bara att pallra sig tillbaka till Shimokitazawa runt fem tiden för att hämta upp skorna och min souvenir från Ru chan.
Häromdagen beställde jag , för en billig peng, även ett par jätte fina svarta skor från 40-talet. Tyvärr var skorna alldeles alldeles för små, både på längden och bredden så jag måste sorgligt nog sälja dessa fina skapelser. Jag tänkte försöka få dem sålda på Explosion. 
Jag blev lite ledsen i ögat och lagade pannkakor på surmjölk med havregryn och pumpa. Det åt jag med tomat och avokado. Kalasgott!
Sedan var det dags att fixa inför utekväll. Jag lockade håret men det hann som vanligt lägga sig lite innan jag han ta mig ut ur lägenheten så till slut gjorde jag en kort bob av den. Fick mycket fina kommentarer.
Yes. Här är den nya klänningen på. Jag har blivit lite besatt av gröna klänningar den senaste tiden. Och blåa. Ja, utöver röda såklart. Modellen är också hemskt söt. Det enda som är ett litet minus med klänningen är materialet. Jag vet inte riktigt vad det är men väldigt mjukt och liksom lite åt flanellskjort- hållet. Men klänningen i sig var inte dyr på långa vägar så det blir ett väldigt litet minus. Ja just det, det faktum att jag troligtvis inte kommer att kunna använda den här i sommar på grund av värmen. En vår/höst klänning helt enkelt!
Nej, nu ska jag börja med det där word dokumentet.
Under Iroiro
Igår kom Pimchi och Tomo på besök. Det var väldans trevligt! Vi pratade om saker som hur man ska få den andra att förstå, japanskt arbetsvisum, och lite framtid. Trevligt var det i alla fall och man får så mycket mer perspektiv att att prata med vänner ibland! Även om jag den här gången stod mest för råd och inte så mycket för frågeställningar. Vi drack vin och åt pasta carbonara och natchos med guacamole. Efter att ha följt mina gäster tillbaka till stationen så promenerade jag bort till Wataru som idag åkte till Osaka för en spelning. Även om han skulle ha jobbat vid den här tiden om han hade varit i Tokyo så känns det ändå lite trist att veta att han inte är här. Bara vetskapen om det. Men han kommer hem imorgon och då kanske vi hinner äta middag tillsammans efter hans andra spelning den här helgen. Annars får jag vänta till nästa vecka, och det går väl bra det med antar jag.
Idag vet jag inte riktigt vad jag känner för. En omvänd dag med popcorn efter frukost och film mitt på dagen kanske? Eller skriva brev? Måla? Sy? Jag kanske börjar med filmen ändå. Har ”Ett öga rött” på min dator som jag inte sett än.På tal om film såg jag en alldeles fantastisk film för några dagar sedan, Bonjour tristesse som bygger på boken av Fracois Sagan som tydligen ska boken ha skrivits redan när hon bara var 18 år! 
Charmerande film med den lysande Jean Seberg i rollen som den bortskämde Cécile. Härligt sent 50- tals mode och fina baddräkter! Nästan så att man själv skulle vilja ha en ljusgrön eller varför inte en i gult?
Riktigt snygg var hon!
Idag fick jag för övrigt en klänning som jag beställde förra veckan från Etsy. Den är grön och har ett rosmönster. Så här ser den ut.
Under Iroiro
Idag gick jag och Pim på en Lemipicka utställning som hölls på Bunkamura i Shibuya. Väldig trevligt! Man blir så inspirerad av att se genier som Lempicka! Väldigt sin tid och samtidigt inte. Jag älskar att hennes konst är så ”nu” men samtidigt så art deco.
Men min favorit är nog ändå den här som är ett självporträtt.
Och den här som inte visades på utställningen.
Det här var Pims favorit!
Tamara de Lempicka föddes Warsawa, Polen den 19e Maj 1898 men flyttade till Paris i och med kriget. Hon umgicks mycket med andra kända konstnärer insom kubismen som Picasso och Cocteau som nog också inverkade på hennes karaktäristiska stil. Mina favoritverk är från sent 20- tal till tidigt 30- tal. I slutet av 30- talet flyttade hon och hennes dåvarande man, Baron Raoul Kuffner till Chicago där hon tydligen blev känd som ‘the baroness with a brush’. Lempickas senare verk skiljer sig ganska mycket från de tidiga porträtten som var väldigt stiliga och glamorösa. I och med en deppression flyttade hon fokuset och målade mer spirituellt och politiskt. I slutet av sid karriär tog stileben över som fokus för motiv. Lempicka gick bort den 18e Mars 1980 och sägs ha haft en stadig hand i målarpensel ända in i sin död.
Snygg var hon också! Titta bara!
Så himla stilig!
Efter att ha blivit mäkte imponerad av denne quinnas stil s gick vi till en Hawaiianskt ”diner” om man kan säga så och åt Locomoco. Det var gott. Sedan fortsatte vi kvällen med att titta på vintagehattar och konstatera att Tokyo har en av de bästa vintage- goodsen. Det finns bara ett problem. Priserna. Om Jag skulle driva en second hand butik så skulle självklart jag ocks ta hänsyn till plaggens/ accessoarernas värde och kondition, men samtidigt försöka sätta resonliga priser. Man vill ju trots allt att folk ska köpa det man tar in i butiken. Saken är den att många antik/ vintage butiker sätter för höga priser på grund av att 1. De inte har kunskap nog i ämnet och sätter därför för höga priser 2. De vet precis vad sakerna är värda och vet även hur inne det är och sätter därmed skyhöga priser. Bortkastat tycker jag! Ett vackert headpiece eller hatt ska inte ligga och damma på en hylla i Shibuya! De ska bäras med kärlek och respekt och förgylla vardagen för en kämpande student!
På tal om shopping så gick jag en väska av Wataru igår. Jag blev tipsad om den innan vi åkte till Okinawa för att den var så billig med tanke på dess ursprung. Anledningen var att låset för väskan gått sönder och för att man därmed inte kan stänga den. Himla fin är den dock och kommer passa bra i sommar till blommiga klänningar eller hawaiian. 
Bara att fixa låset och den är redo att följa med på picknicks!
Idag hade vi 切り替え線の研究 (kirikaesen no kenkyu, ett utforskande i skärningar?) lektion igen. Roligt som vanligt! Känns väldigt, vad ska jag säga, prestationsångest- fritt och roligt. Än så länge. Till nästa lektion ska vi göra ett faktiskt mönster av den lilla modell vi häftat ihop och klippt sönder, för att sedan sy upp den i valfritt tyg. Det som är så perfekt är att den är så liten! Visst blir det lite mer pillrigt med min 40-tals inspirerade jack- design men jag ser verkligen fram emot det! Äntlig något som tvingar mig till symaskinen! Jag tror att jag på grund av prestationsångest inte närmat mig den på ett tag. Det får det bli ändring på! Jag har satt upp ett mål om att sy minst en sak i månaden utöver det vi gör i skolan. Vi får se vad det blir med det. Jag ska göra mitt bästa och även försöka rita så mycket mönster jag kan och har tid med hemma. Alltid bra med träning! Och jävlar, till sommaren då ska jag ha utvecklats! Jag har trots allt bara 2 år på mig så det gäller att sätta ribban högt och prestera så bra man kan. Framför allt ska det vara roligt och inte kännas som ett tvång. Som dagens lektion. Fritt från prestationsångest. Såhär såg dagens lektion ut i bilder.
Vi fick vår alldeles egna mannekäng! Dock är den bara till låns under lektionerna och till för alla andra studenter som läser samma kurs men läraren sa att vi får låna dem så mycket vi vill om vi bara är försiktiga! Den ska kosta runt 20 000yen och när jag nämnde att det vore praktiskt att ha en hemma så svarade vår lärare, att varför ha en hemma när ni kan låna skolans så mycket ni vill? Åh vad jag tycker om vår lärare! (som jag inte minns namne på. Skäms på mig!)
Den är så liten och fin!
Etersom jag inte ville öppna upp ”dartsen” i ryggen och från nacken ner till bysten så gjorde jag egna med ett enkelt snitt i övergången mellan axel och armhåla. Kanske inte det snyggaste stället men jag tror att sömmarna märks minst på det stället.
Här är Kaoris mönster.
De flesta mönster var ganska avancerade. Jag håller mig alltid till relativt enkla linjer. Tråk- varning! (Nej! Igen prestationsångest!)
Här är Piros mönster. Intressant form!
Men min favorit för dagen måste väl ändå ha varit Ayas mönster! Hon har ritat i linjer så att hon inte behöver dela mönstret någonstans! Ja, åtminstone när det ligger såhär. När hon ska sy upp den här designen så måste hon ändå dela den i tre delar eller så, annars kommer det inte gå att klippa ut tyg. Fascinerad blev jag i alla fall!
Nu gott folk ska jag passa på att dela med mig av e väldigt enkel men fantastisk god dressing. Personen som komponerade den, min mamma.
Dressingen består av balsam vinäger, olivolja, salt, peppar, honung och dijonsenap.Du ska ha i något mer balsamvinäger än olja, en tesked honung och två teskedar dijonsenap. För de som inte är så förtjusta i dijon kan allting halvera till en tesked, men det blir ganska sött! Rör om. Salta och peppra. Klart! Eftersom jag gör allt på känn så vet jag inte exakt hur mycket oliv/balsamvinäger det ska vara i, men tänk er att ni ska fylla ett shotglas ungeför, eller 1/3 litet glas.
Till den goda salladen bestående av isbergssallad, spenat, tomat, avocado och gurka åt jag en pasta med pumpa, spenat, selleri, enoki (japanska svamp som ser ut som hattifnattar) och vitlök. Himla gott! Jag förstår inte varför vi äter så lite pumpa i Sverige (kanske för att vi inte importerar så mycket?), det är ju så hiskeligt gott! En favorit är pumpamos som man ska krydda med lite soya och vitpeppar. En magisk blanding, helt säkert!
Imorgon blir det att färglägga självporträttet. Eftersom vi har lektion till 19.00 så kan det kanske vara bra för mig med lite sömn.
Under Uncategorized
Idag ritade vi självporträtt. Såhär ser det ut än så länge.
Vi får se hur den blir i färg.
Jag har ingenting nämnvärt att berätta om just idag förutom vad jag ätit. Jag måste dela med mig om receptet för att det blev så gott! Det är givetvis godare när Wataru lagar det, men det var ett första försök! Jag vet inte ens vad rätten kallas men den består av potatis och kombu. 
Vad som krävs är
potatis
färsk strimlad kombu
soya
konbu tsuyu
mirin
matlagningssprit
Ja, och lite dashi förstås.
Du börjar med att skala och skära potatisen. Fräs potatisen i lite olja, jag använder gärna sesamolja, men vanlig olivolja funkar nog super det med. Medan du fräder potatisen skär du den redan strimlade kombun och fräser det med potatisen. Häll i tsuyu, mirin, matlagningssprit, lite soya och en nypa dashi. Eftersom det inte ska i så mycket vätska (lite av allt, jag hällde i allt på känn så jag vet inte måtten exakt! En halv deciliter av allt kanske? Förutom soyan som man kan ha i lite mindre av). Jag hällde även i lite vatten (en hal till en deciliter skulle jag tro) för att få potatisen att bli lite lätt ”kokt”. När potatisen mjukat serverar du med ris. En väldigt enkel men god kombination!
Eftersom jag inte har någonting mer att bjuda på från idag eller gårdagen (som första hälften spenderades framför skrivaren hemma hos Wataru och andra hälften i Shimokitazawa. De har fått in mycket nytt på Explosion! Gå in på hemsidan och ta en titt vettja! http://explosionfromos.blog46.fc2.com/).
Lördagen startades med en stadig frukost bestående av spenatomelett, ris, natto och en banan. Ja, och så kaffe förstås. Dagen kan inte börja utan kaffe.
Som inleddes med ett plingande på dörren.
Utanför min dörr står postmannen med tre paket. Ovan ser ni en tygrulle med sheeting (55m) som vi använder i skolan.
Två paket från mamma. Jag blev ganska överraskad över att få två! Jag hade bara väntat mig ett. Vad måste inte två stycken ha kostat! Tack mamma!
I paket nr.2 gömde sig godsaker av denna sort! Lite av müslin och 1/3 av havregrynen hade ramlat ur påsen men det skrapade jag snabbt ihop. Här blir det inte att slänga värdefulla gryn!
Till lunch blev det att mumsa på yoghurt, müsli och jordgubbar. Jag tackar jag.
Efter att ha tillbringat en hel dag framför datorn så bestämde jag mig för att ta mitt pick och pack och åka hem till Wataru. Eftersom han skulle jobba till sent på kvällen (som senare visade sig bli sent in på natten!) så tänkte jag att det kunde vara roligt att överraska med lite vin, god mat och tända ljus.
Efter att ha ätit oss mätta på ost & bacon paj, pasta på japanskt vis, tomat,avokado och gurk-sallad med yoghurt & blåmögelostdressing så blev vi så trötta och bestämde oss för en ”tidig” natt. En fin fin lördag med andra ord.
Under Uncategorized
Trots att det var fredag så blev det inte kyckling. Det är intressant hur mycket jag själv börjat laga pasta sedan jag började jobba på La Boheme (en pasta kedja med världens godaste pasta!). Så även denna gång blev det en japanska- inspirerad pasta med mentaiko cream sås och sallad! med tomat och avocade. Till det en väldans god yoghurt och blåmögelostdressing och en välförtjänt öl.
I trosdags lagade jag världens godaste japanska pasta med spenat, lök, kyckling och pumpa med smak av konbu tsuyu, mirin, soya, ingefära och matlagningssprit. Himla gott blev det! Recept kommer såsmåningom.
Till efterrätt blev det små söta jordgubbar.
Efter att ha ätit blev jag så trött så trött.
Det här är alltså det lilla projektet i skolan jag hade som krävdes en stor påse från Harajukus 100 shop Daiso.
Fler bilder kommer senare.
Det fattas tusen yen 
