迷ってるなぁ

Kan inte få arbetstillstånd via företaget som Glen jobbar på, men det slutade med att jag skrev på ett kontrakt om att part-time jobba där. Vad fan tänkte jag? Jag har redan ett part time-job! Allt gick så fort. Så nu, förlänga på ISI, senmongakkou eller åka hem och komma tillbaka 2010 och börja senmongakkou? Kyaa! Jag hatar det här!

Igår spenderade jag kvällen med en person jag träffat ganska mycket den senaste tiden. Vi gick och åt pizza varpå servitrisen säger, gud vad söt din flickvän är! ….ehhh. Varpå Wataru svarade, ”Nej du misstar dig, inte än. Vi är bara vänner” eller något i den stilen fast inte så stelt som det kanske ser ut att låta när jag skriver det här. T_T Nej, vi är inget par..än. Meeen två öl senare var vi hemma hos mig och drack FÖR mycket vin (delade på 2,5 flaskor -_-”) och jag blev ganska packad och sludrade när jag skulle prata japanska. Hade antagligen inte ätit tillräckligt under dagen så jag började laga grön curry typ ett på natten. Stackars Wataru skulle jobba idag från tre till tio, och sedan iväg på något event med mördar huvudvärk efter vinet. Så går det när man dricker för mycket.

Breakaway

..med Tracy Ullman är en låt som jag lyssnat ganska mycket på den senaste tiden. Jag ska eventuellt sjunga med Combo de Jive i Februari om det är så att jag måste åka hem i Mars. Jag måste verkligen jobba på den lösningen.

Häromdagen var jag och besökte Shiro kun och Riyo chan i Kouenji, och även deras katt Sumomo. Så söt! Jag önskar att jag hade tagit bilder. Äntligen kunde jag ge deras presenter! Jag tror att de blev glada..vi får se om Shiro kommer att använda Rocket Room tisshan. Kanske lite ダサイ med en event-tissha om man inte ens varit på eventet men eftersom jag är från Sverige så tänkte jag att det kunde vara kul för de små japparna att ta del av lite svensk rockabilly-kultur, även om jag inte har överdrivet bra koll. Riyo lagade grön curry som var beyond words god och bjöd efter maten på lite kaffe och matchakaka. Sen kollade vi vilket oktav jag skulle sjunga i. Det ända som behövde ändras på var eventuellt Georgia Gibbs med ”I want you to be my baby”, som vi höjde från ett C till ett F tror jag. Eller var det tvärt om..? Ingenting är bestämt och om jag kan stanna kvar så kommer jag nog uppträda med dem i April istället.

Idag har jag baito. Tiden bara flyger iväg här, vilket är bra på ett sätt för jag ska träffa Wataru imorgon ^^ Men jag har tusen andra saker att fixa. Idag ska jag på en fitting i Meguro för UNIQLO. Jag var på en audition igår där de sökte både japaner och utlänningar för deras nya kampanj, och jag fick det! På söndag blir det ta bilder en hel dag istället för att svettas bakom en bardisk. Jag behöver verkligen pengar just nu, och alla pengar jag tjänar ska jag spara. Nu är det slut på att leva som om varje dag vorde den sista. Lite framförhållning tack!

I lördags var jag som sagt på Buzzin. Efter Azusas ”Du är fortfarande ug Sanna, klart du klarar det. Vi ses sen!”-mail så bestämde jag mig för att testa min youthfulness. Kom hem runt sju snåret, sv 1,5 timme kanske och sen upp och gå till jobbet. Det var ganska mycket att göra hela dagen vilket var bra för det fick tiden att gå ganska snabbt även om det kändes som en evighet ibland. Det som är bra med La Boheme är att de inte har någon klocka på väggen som man kan stirra sig blind på vilket också hjälper. Efteråt var jag mer än slut. Jag skulle ha kunnat lägga mig ner på asfalten och sova. Även om jag somnade runt nio/tio tiden så var jag fortfarande helt slut när jag vaknade. Sen på måndag kväll var det Natsukis sista dag här i Itabashi House, så det blev en sen kväll där med. I onsdags besökte jag som sagt Shiro och Riyo och kom hem sent. Idag kommer jag också komma hem runt ett. 大変！Men jag har ändå lyckats mixa nytta med nöja genska bra i veckan, förutom att jag inte pluggat särskilt mycket till skolan ELLER kollat upp semonkakkous. Det blir senare idag och på lördag. Jag måste skynda mig som fan nu. Vad håller jag på med liksom? Nu är ingen tid att skjuta upp saker!

Imorgon ska jag förmodligen träffa föredaget som Glen jobbar på. Hoppas det blir av den här gången. Lite spänd inför det, men vi får se hur det går. Efter det ska jag eventuellt ha en liten tutor-session med Fumiko och sen, sen kan jag träffa Wataru. Yay!

やりたい事とすべき事って違うんだもんね。

Ikväll är det Buzzin’ i Shimokittan. Problemet är bara att jag skrev upp mig på ett pass på söndagen. Jag tror förvisso att jag ursprungligen skrev upp mig på eftermiddag/kvällen men jag ska jobba från 11.00-17.00, vilket betyder att jag måste vara där 30min innan för att byta om och därmed åka hemifrån innan tio. Problemet är att jag kommer att komma hem runt 6 på morgonen om jag går ut och hinner alltså sova i 1,5h ungefär. ヤベー！Jag har precis börjat på jobbet så jag BORDE verkligen inte gå ikväll men jag har sett fram emot ikväll en hel månad! Jag gick inte på Bash eller på Seiyas spelning igår så det hade varit trevligt att gå ut och träffa Natsuko och gänget och dessutom ge hennes present. Meeeen hur fan ska jag palla jobba i 6h om jag inte har sovit något? Om jag sover hela dagen idag kanske jag klarar mig..Fan! Varför skulle det bli såhär? Visst det är Buzzin’ igen om en månad, men det är som sagt om en månad. Dessutom ska Wataru också komma och jag hade velat träffa honom lite i helgen. Han lär i och för sig vara as plakat redan när han kommer, med tanke på att han kommer direkt från ett live i Shizuoka och med tanke på hur mycket han dricker när han går ut. Hans lever kan inte må bra. Jag kommer definitivt INTE må bra imorgon om jag går ut ikväll.

どうしよう！？

クロックエィン

Kom hem runt ett tiden igår. Även om jag stod  baren så var det ett ganska tungt pass med mycket att lära sig, hur han gör kaffe, vad som serveras på menyn, vilka färger på sugrören som ska vara till vad osv. Jag gjorde flera missar som till exempel att göra saker som inte var beställda för att jag inte var tillräckligt uppmärksam om vad som stod på kvittot eller på grund av att jag hörde fel. Det kan väl hända alla! Men over all gick det ganska bra förutom när jag på slutet skulle servera vatten till ett par gäster. Jag har inte memoreras bords nr. riktigt än så jag letade efter rätt bord och se allmänt förvirrad ut. När jag väl blev dit-vinkad av gästerna så råkade jag spilla vatten på en man på vägen dit. Pinsamt! och sådana jättemissar gjorde jag bara efter 10 typ när Otani-san (manager..tror jag) kom och jobbade. Han är läskig.

Sjukt trott var jag efter 5h. På söndag ska jag jobba igen från 11-17. Med tanke på att jag antagligen ska ut idag och på lördag, båda all nighters så kommer jag nog vara öagom mör på söndag. Jag hoppas bara att jag kommer att få stå i baren på söndag med och inte servera gäster. Det lär garanterat bli en katastrof.

Igår fick jag ett paket från Elin ❤ med födelsedagspresenter till mina vänner och lite till mig själv. Vad gjorde jag utan dig mein weif!? En Rocket Room Tissha till Shiro kun, och varsin Domestic Bumblebees till Na- och Riyo chan. Na chans present kan jag nog ge redan imorgon men jag vet inte när jag kommer att räffa Riyo och Shioro igen. Det kan dröja till typ..februari! Jag vill ju ge deras presenter NU!

Jag fick ett paket från mamma igen häromdagen med saker jag beställt från Top Shop. Allt passade förutom skorna som båda var för små. Jag skulle ha beställt en st större. Jag får hoppas på att de töjer sig eftersom det tog ca 1-2 veckor att skicka hit grejerna så jag kan inte byta ut dem. De ena paret är typgskor så de töjer nog ganska lätt på sig, även om det kommer att vara en plåga tills de gör det och de andra är paterat läser, vilket jag också hoppas ska töja lite på sig. Eftersom det är läder så kan de nog töja lite på sig men det lär väl dröja lite längre än tygskorna. Helvete. Fina var dem också. Fick till och med beröm från Pack san.

マジで疲れた。

Så är det och jag skulle ha lagt mig för 30min sedan. Helvete. Oh well. Kort sammanfattning. Jag har fått jobb på La Boheme i Daikanyama. Italiensk restaurang/ slightly café. Jag kan egentligen inte bära tallrikar rätt även om jag övat och ännu mindre använda keigo på ett naturligt sätt men allt det kommer så småningom. Jag har min första dag imorgon. Jag vet inte om jag kommer att få servera gäster direkt, men jag antar att jag kommer få hjälpa till med det också om det kommer mycket folk. Det är ju heijutsu trots allt men man vet aldrig. Jag är något nervös.

Pratade med Glen idag också och han sa att hans företag är intresserade av att träffa mig så förhoppningsvis kan jag få träffa dem snart och se om det finns några möjligheter för mig att arbete hos dem, och hur stor chans de tror att jag har med att få ett arbetsvisum. Får jag inte det har jag två val. 1. Åka hem till Sverige, spara pengar, komma tillbaka och plugga på universitert/semonkakkou, 2. Söka in till semongakkou redan nu (eller ja, så snart som möjligt) eller fortsätta att plugga japanska på någon språkskola (funderar på Kai, men det är dyrare än ISI!) och satsa på universitet eller semongakkou till hösten. Saken är den att de flesta utbildningarna börjar på våren och jag kan inte förlänga mina studier på en språkskola i ett år till. Först, prata med Glens företag, sen PANIK!

今日はどう過ごせばいい？

Den senaste tiden har varit mer än hektisk. Leta baito, komma på ett sätt att stanna i Tokyo, hänga med vänner. I torsdags var jag på arbetsintervju igen i Daikanyama och fick reda på att jag fått jobbet. Så dagen efter var jag på introduktionskurs i Shibuya på huvudkontoret. Det var tröttsamt minst samt. 2,5h  satt jag och lyssnade på japanska i ultrarapid. Känns bra att man fattar åtminstone 80-90% av allt de säger åtminstone. Eller ja..eh, det där kanske var en överdrift? Jag kommer inte ihåg så bra såhär i efterhand.

Efter det träffade jag Wataru ( ^________^), och gick och åt Yakuniku. Det var gott. Sen mötte vi upp Tomo, Mattichan och massa annat löst folk på Beat Cafe i Shibuya. Det var trevligt. Sen drog Wataru vidare till ett event i Hatagaya och jag tog sista tunnelbanan hem. Jag bjöd med honom till Glens housparty igår, men han hade en rapport och massa skoluppgifter som han var tvungen att göra. Tydligen hade han suttit ända till morgonen med det. Poor thing. I can console you Wataru kuuuun! Ehrm. I alla fall, idag är det sista dagen för Love me tender i Harajuku. Idag stängs affären och Elvis muséet officiellt, det kommer till och med vara med i ett litet klipp på BBC(!) och band kommer spela där från ett (dvs typ NU) till runt tre någon gång. Efter det ska Natsuko och gänget ut och äta. Natsuko fyllde nämligen år den 8e och Riyo fyllde är den 12 tror jag, sen fyller även Riyos pojkvän Shiro kun år i slutet av månaden så för att fira dem och samtidigt sörja Love me tender..eller nåt. Jag har egentligen INGA pengar och jag BORDE verkligen vara hemma och plugga samt se över mina möjligheter för att kunna stanna. Jag intalar mig själv att jag vill och kan ta mig råd till att äta ute och att jag kan kolla upp allt det här när jag kommer hem om jag åker hem tidigt, men jag känner mig själv och har en känsla av att det inte riktigt kommer bli så om jag bestämmer mig för att åka. Dou shiyou. Jag vill fira deras födelsedagar, men jag har inte presenter heller. De är i och för sig på väg från Sverige (Tack Elin <3) men jag vet inte riktigt när jag kommer hinna f dem. Jag har inga födelsedagskort heller så det känns lite pinsamt…eh. Fan. Jag skickade ett mail till Azusa innan så nu är det typ bestämt att jag ska komma. De ska äta på Elephant café också som inte är det billigaste. Det lär säkert gå på 3- 5000yen var. Kya! Så mycket pengar har jag verkligen inte. Gah! De ska alltid äta så mycket, och sen fyller ju de år så vi lär säkert betala för dem också. Dou shiyou, dou shiyo. Om jag vill stanna BORDE jag verkligen fokusera på att se över mina options och inte ränna runt och spendera pengar. Ibland blir jag lite trött på mig själv. Hm, jag ska nog fundera över det här en gång till och sen får vi se hur jag gör. Jag kan alltid säga att jag inte kommer..igen. Fast jag vill! Oh well. Vi får la se.

Igår var jag i Glens hus. Var typ 10 pärs där, jag trodde det skulle vara fler. Trevligt. Lite segt med tanke på att jag varit ute dagen innan. Jag tror att både jag Mattias och Toms var ganska..avslagna. Men nu har jag fått träffa Tsukuru iaf! Kilen som Glen dejtar. Jätte söt! Verkar smart, intressant och..ja han kan i princip fixa allt från möbler till mat. Jag vet förvisso inte om han faktskt kan snickra möbler men han ha som princip att det han kan göra själv vill han göra själv. En kille som gillar att skapa, och hans namn är Tsukuru (göra), hur coolt är inte det? Kajit är 創. Jag diggart. Glen med. Go Glen!

Nu ska jag soudansura med min plånbom och sen får vi se hur jag gör. Nästa vecka börjar jag jobba. Vet inte riktigt när än men jag är excited! Jag borde vara hemma och öva på fraser också. Vad fan håller jag på med egentligen? Hänger bara med vänner hela tiden. Vart tog den majimena studenten vägen? Jag börjar antagligen på tisdag eller så. Otani san (manager på La Bohme Daikanyama) sa att han skulle höra av sig idag. Gör han inte det hör han väl av sig imorgon. Åh! Jag kommer göra så himla mycket fel i början! Kinchou! Kinchou! Men det ska bli kul också. Jag fixade ett jobb liksom! Yay!

ファイト続けよう！

今日四時白金に面接あるのに、適当な準備とかはどうすればいいかちょっと分からず、ネットで関係ないことを調やってしまった。実は代官山の方に働きたいと思うんだけど、採用につて返事まだ来なくてダメそうだ。バイトやらないと。。

仕事のビザをとれるも難しいそうでも、あり得ないっていうわけだはない。でも英語を教えられるの免許とかないので、英会話会社に入りにくいと思う。でもやってみないと分からないでしょう？！アィケアにも履歴書を持っていこうと思って、頑張るぜ！

さぁ、面接の時間が近付いてるのでこれで終わりまーす。

神経衰弱は悪いことを決めた人は誰だろう？

Ok. Happiiii!

Nästa vecka har jag ett mensetsu (arbetsintervju) på La Boheme i Shirogane. Yay! Fan vad glad jag är！ Det kan hända att den arbetsintervjun går åt helvete, men det vet vi inte än så jag måste förbereda mig rejält. Jag ska be om hjälp från Shinichi, han är en klippa på det här med arbetsintervjuer, han som gått på runt 100.  Jag borde fira med att..plugga någostans! Typ Johnathans! Jag är lite less på att bara sitta hemma. Drinkbar och lite 1kyuuplugg och kanji repetition vore inte helt fel. Let’s do this!

Jag är så glad över mitt nervösa samanbrott igår, tack pappa igen! Hade jag inte fått det och tagit mig samman så kanske jag inte hade suttit här med en arbetsintervju idag. Jag hoppas även att La Boheme i Daikanyama ringa mig imorgon angående anställning där. Chefen var inte inne för tillfället så de kunde inte säga något just idag, men de sa att de skulle ringa imorgon om eventuell arbetsintervju. Hoppas! Ok. Jag får inte bli för glad. Just nu gäller det att jag förbereder mig så mycket som jag kan. Jag ska ha ett jobb. There.

Tack för cigg,

och en pappa som åtminstone halvlyssnar på vad man säger. Tack pappa! Det är hemskt att veta att man mste lämna någonting som betyder så mycket. För mig är Tokyo inte bara en stad. Det här kommer låta klyschigt men Tokyo är MIN stad, Tokyo är mitt liv. Jag får skylla mig själv att jag inte vidtagit åtgärder för att kunna stanna tidigare, vilket bara bevisar min sanna slackerattityd eller snarare mitt konstanta uppskjutande på saker som känns jobbigt. Som att till exempel erkänna för mig själv att jag eventuellt måste åka härmifrån. Att jag måste lämna mina vänner, mina halvfärdiga studier, lämna det bästa som någonsin hänt mig. Men jag kan inte fortsätta att gå omkring och låtsas som att jag aldrig måste åka hem, vill jag inte åka hem måste jag kämpa för det som alla andra. Vilket jag ska. Jag tänker inte åka hem innan jag försökrat mig om att det är den absolut sista utvägen. Jag vill ha en plan, jag måste ha en plan. Jag kan å andra sidan inte bara stanna endast av den anledningen att jag inte vill åka hem. Jag måste ta mig tid till att tänka över det här seriöst, och tänka över vad jag vill göra i framtiden. För min framtid startar om tre månader, eller ja, avgörs åtminstone till en viss del. Jag måste kämpa, men idag var det lite jobbigar än anra dager, mest för att jag insett hur pass lite jag förtjänat att vara här och hur mycket jag faktiskt måste anstränga mig för att hålla det kvar samt hur liten chans det är att jag faktiskt kan stanna i staden som betyder minst lika mycket för mig som familj och vänner om inte mer (pardon).

Jag behöver sömn, nya krafter och lite pepp på att jag kan fixa baito åtminstone (Pim vart är du när man behöver dina pepptalk!?). Jag behövde de senaste dagarnas wake up call.  Jag hoppas bara inte att det är för sent.

これから食費を節約したらどう？

Häromdagen träffade jag Natsuko, Azusa och gänget. Det var trevligt. Vi träffades runt ett tiden framför ラブテン (butiken Love me tender i Harajuku) som snart ska stängas.